Rock bottom

Smärta är problemet! Det är anledningen till min deppighet. Är väldigt nere för tillfället, vilket jag hatar! Är ingen negativ människa, men ogillar däremot negativa människor. Det blir ju lite fel där, ogillar alltså mig själv för tillfället. Det förbättrar ju inte det hela. Men man får väl bara acceptera att livet har sina motgångar ibland och att det bara är att kämpa vidare. Allt löser sig som min kära man alltid säger. Men det är otroligt jobbigt att ständigt ha ont.

Happy thoughts!

Onsdag

Vi har haft en riktig mysmorgon. Gick inte upp förrän kl 9. Wohoo! Solen skiner utanför så vi får väl ta en sväng ner till centrum. Måste ju njuta av det fina höstvädret. Annars har jag inte så mycket mer att säga just nu. Återkommer senare.

Mellanmål

Vi har precis avslutat mellanmålet för idag. Tänkte att jag kunde tipsa er om något som både Madeleine oh jag fann väldigt gott! Har försökt vänja henne vid att äta naturell yoghurt. Det har tagit en vecka, men nu verkar det fungera. Har tidigare blandat i mosad banan, men hon har inte rikigt godkänt banan än (konstigt nog). Att äta gröt som innehåller banan är inget problem, men just mosad banan verkar läskigt. Tror att det är konsistensen som gör henne misstänksam, men vi fortsätter och ser om det kanske släpper så småningom.

Om jag nu skulle komma till tipset så provade jag att riva i lite päron och det blev verkligen kanongott! Kan säga att det vart varannan sked mellan mig och Madeleine! :) Supergott!

Madeleine

Det är så otroligt häftigt att vara en mamma. Att få se sitt barn växa och utvecklas är bland det häftigaste som finns. Från början är de bara jättesmå och gör inte så mycket mer än sover äter och skiter, men för var dag som går så händer något. Barnet blir mer och mer en egen individ.

Jag kan nu börja känna att hon börjar visa mig vem hon är som person och vårt band blir bara starkare och starkare för var dag som går (låter klyschigt, men så är det faktiskt).

• Jag har fått mig en envis tjej som gör lite vad hon själv vill.


• Hon är väldigt bestämd och jag har en känsla av att hon kommer få ett hett temperament när hon blir äldre ;)


• Samtidigt är hon nog den gladaste bebisen som finns! Det räcker med att jag tittar på henne så ger hon ifrån sig världens leende. Alltid glad när man tar bilder på henne.


• Hon är väldigt självständig och har inga problem med att leka på egen hand. Försvinner jag ut i rummet ett kort slag så är det oftast inga problem för henne. Hon sitter snällt i hennes lekhage och roar sig själv.

Bland det absolut bästa som finns är när man får en kram tillbaka av henne. Det är så obeskrivligt att jag vet inte hur jag ska försklara känslan. Hon är mitt allt, min lilla flicka!

Tisdag

Känns som om jag har en deppdag idag. Vet inte riktigt vad det är. Mycket tankar kring mina och Patriks planer som jag än så länge håller lite hemligt. Vill inte ta upp något nu eftersom det känns som om ingenting händer. Tror det är därför jag är lite deppig. Förstår inte varför allt måste ta sådan tid? Aja, man får tänka positivt och att allting löser sig så småningom!

Jättefint väder har vi iallafall, men kallt som satan. Var ute på en morgonpromenad och nu vet jag inte riktigt vad jag vill göra. Bada Madeleine såg jag att jag måste göra nu, haha. Hon har bjudit på lite mer i blöjan än vad som rymmer om man säger så ;)

Mat hit och dit

Idag har vi inte gjort så mycket. Har sovit dåligt inatt och har därför varit väldigt trött och allmänt seg. Tog en sväng förbi willys för att handla lite. Första promenaden efter operationen och det kändes faktiskt bra.

Tänkte jag skulle nämna för er att den hemlagade maten jag gjorde till Madeleine var ingen hit! Eller, för min del gick det ju bra, men det var inte uppskattat hos Madeleine. Gjorde egna frikadeller och lite potatis med ärtor till. Ska försöka idag igen och se om det inte bara är en vanesak. Patriks syster berättade för mig att det kan skilja sig från barn till barn. En av hennes döttrar tyckte bara om hemlagat, medan den andra hatade hemlagat. Får se om det funkar för Madeleines del. Är det något jag har lärt mig av min dotter så är det att det tar sin tid att vänja sig vid olika konsistenser och smaker, det gäller bara att ha tålamod! Om inte så får hon helt enkelt äta burkmat. Det är ju inte så att den är dålig på något sätt, snarare tvärtom! Burkmat innehåller alla vitaminer och mineraler som barn behöver få i sig. Anledningen till att jag ville prova med hemlagat var för att spara in lite pengar och för att förbereda henne på det. Någon gång måste hon ju börja äta det! Kan ju inte bli en 7 åring som fortfarande äter lasagne på burk ;)

Jag kan känna att det är sådan hets kring denna fråga. -Ger du ditt barn burkmat eller hemlagat? Att man skulle vara sämre om man inte gav sitt barn hemlagat. Oftast kommer det från folk som faktiskt inte ha barn själva, utan bara yttrar sig om hur de skulle göra. Är det något man lär sig om att vara förälder så är det att: visst, man har en vision om hur man vill att saker och ting ska fungera, men allt blir verkligen inte som man har tänkt sig. Bebisen/barnet har mycket mer att säga till om än vad man tror. Det är något jag lärt mig av min föräldratid. Jag satt säkert på samma sätt och sa vad jag skulle göra när jag blev mamma, men har jag gjort exakt så? Nej, det gäller att hitta sin egen väg och speciellt kompromissa med sitt barn för att få det fungera. Det är inte fel på något sätt. Det är att växa in i mammarollen och knyta an till sitt barn. Det är min åsikt! :)

En glad liten tjej. Jeans från h&m. Vit tröja från min mormor och morfar. Kofta och mössa från h&m.

Råd sökes

Nu behöver jag lite hjälp här. Ska alldeles strax ställa mig och laga lite hemlagad mat till Madeleine. Är det något speciellt man behöver tänka på vid infrysning av maten?? Tänkte på hållbarheten, om det går bra att lägga det i en matlåda osv? Om det är så att det skiljer sig från en vanlig infrysning? Ska ju laga lite mer än bara en måltid så det kan vara bra att ha hyfsad koll på detta.

Det här ska bli kul. Har ett grundrecept jag utgår ifrån, men kommer att improvisera lite. Ni får veta senare hur resulatet blev. Förresten, om ni har något bra recept för barnmat så får ni jättegärna skriva ner det här!

Ready steady GO

Lilltjejen somnade sent igår. Tror att det var för att hon fick sova en stund mellan 17.00-18.00. Full rulle var det här hemma. Hon bokstavligen klättrar på väggar, den lilla damen!

Hon kryper, hon sätter sig ner, hon drar sig fram med rumpan och hon kan göra armhävningar. Jag skojar inte, hon ställer sig i position precis som hon skulle göra armhävningar! Inte nog med det, i lägenheten ekar det numera mamamama. Min lillla plutt börjar närma sig att säga mamma. Egentligen säger hon ju mamma, men hon är fortfarande omedveten om vad det innebär. Om ni förstår vad jag menar ;)

Älska shopping

Åh, vad jag har handlat fina saker till Madeleine! Var förbi h&m för att införskaffa en mössa, strumpor, helärmade bodys och sockiplast. Hittade allt detta och gick nöjd och belåten till kassan för att betala. Hade fått hem en rabattkupong på 50 kr som jag slängde fram. När jag hade betalat säger kassörskan att jag ska få ett kort laddat på 50 kr eftersom jag hade köpt bebiskläder. Alltså har de någon kampanj nu som innebär att så fort du köper något bebisplagg så får du 50 kr rabatt! Hur bra är inte det här tänkte jag och tar ytterligare en sväng förbi bebisavdelningen. Kan ju informera om att de har sjukt mycket fina saker just nu. Köpte ytterligare en body och hittade även en fin sparkdräkt. går till kassan och betalar igen. Får även denna gång 50 kr rabatt. Gah, blir ju helt galen. Skulle kunna köpa upp hela bebisavdelningen om jag inte sansat mig. Här kommer iallafall lite bilder på kläderna jag köpte. Blev lite smått och gott till mig med, men det orkade jag inte fota. Bara vantar, halsduk och en kofta. Sådana nödvändigheter inför hösten/vintern.

Blev väldigt mycket rosa denna gång, märkte jag. Fanns inte så många andra färger att välja på när det kom till dessa plagg. Är jättenöjd över inköpen!

Fredagskvällen

Den lilla damen ska stå precis hela tiden. Det är inte mycket annat som duger för tillfället.

Lite lek i soffan med mamma och pappa (så länge hon får stå upp emellanåt).

Avslutningsvis är det dags för kvällsmålet och det kan hon ta själv. Stora flickan.

Den bästa hårprodukten

Sitter och väntar på att den nya Robin-Hoodfilmen ska ta slut någon gång. Fy vilken tråkig film. Långt ifrån den genren jag gillar. Patrik verkar tycka den är bra och det är därför jag sitter här tyst och snällt och väntar på att den ska vara över.

Tog mig en sväng till centrum idag med syster och dotter. Kände att jag behövde röra på mig lite sen operationen. Gick väl sådär, men ska man bli frisk och ska såret läka så gäller det att vara uppegående. Köpte äntligen mitt efterlängtade schampoo och balsam. Har ju vantrivts med sorten jag har haft nu den senaste tiden. Tresemmé kan ju slänga sig i väggen, för detta schampoo kommer aldrig sätta sin fot i detta hem igen. Usch vilken skitprodukt. Ni får ursäkta mig, men jag tycker den har varit värdelös på mitt hår så jag väntade bara på att lönen skulle komma så jag kunde gå tillbaka till mitt gamla, något dyrare schampoo. Så värt pengarna har jag nu kommit fram till! Produkten jag använder nu och som jag egentligen haft tidigare är schwarzkopf. Som ämnat för mitt hår!

As Seen On Ellen Degeneres: Unicorn After Wisdom Teeth

Kan inte sluta undra över om det var såhär jag lät i onsdags. Gud vad personalen måste ha skrattat åt mig isåfall. Har som sagt inget minne av att jag sa något konstigt, men börjar man prata om enhörningar och ett blåbärsland så antar jag att man inte minns något efteråt ;)

Om operationen

Då var operationen klar. Kom hem igår på eftermiddagen efter en lång dag på sjukhuset. Började med att jag kom dit vid halv 8 och skulle registrera mig. En undersköterska kom ca 10 minuter senare för att ta in mig på avdelningen. Fick sätta på mig de otroligt snygga sjukhuskläderna och blev sedan visad till min säng. De tog blodtryck på mig och gav en massa tabletter i form av panodil och diklofenak (premedicinering). Chefssjuksköterskan presenterade sig och sa att hon skulle sätta en nål för att de skulle kunna ge mig smärtlindring och narkos genom den. Först försökte hon sätta den i handen, men det gick åt helvete. Det slutade med att hon punkterade min ådra. Sen försökte hon sig på vid sidan om handen. Detta lyckades hon heller inte med. Vid det tredje försöket som nu var uppe i armvecket lyckades hon äntligen. Jag vill inte påstå att jag är speciellt rädd för nålar, men det här gjorde sjukt ont.

Efter ett tag så kom det in fler och fler patienter, men jag kände mig ganska lugn eftersom de sagt att jag var först på tur. Riktigt såhär blev det inte. Av någon anledning fick två andra gå före mig vilket resulterade i att jag fick vänta 3 timmar extra på operation. Ni kan ju gissa hur hungrig jag var vid detta laget? De gav mig iallafall dropp för att lindra hungern.

När klockan blev halv 11 var det äntligen min tur. Jag fördes till operationssalen där jag möttes av världens trevligaste personal. De var så himla gulliga och pedagogiska. Glöm nu inte att jag är en sjuksköterska och ändå känner till mycket kring vården och hur operationer ser ut, men i detta fall var jag en patient och då räknar jag med att personalen möter mig på samma sätt som de gör med resten av patienterna. Det gjorde de verkligen! Fick sätta mig i stolen som jag skulle opereras i och sen gav de mig något lugnande. Fy fan vad obehagligt det var! Blir nästan skrämd över hur starka preparat det finns. Kändes precis som om någon satte sig på mitt bröst och vägrade att flytta på sig. Blev dåsig och kände att jag inte riktigt kunde kontrollera vad jag sa. Självklart började narkossköterskan fråga ut mig om vad jag jobbade med och hur gammal mitt barn var osv. Jag försökte verkligen att formulera varenda mening korrekt, men vet helt ärligt inte om jag lyckades.

Efter ett tag kom överläkaren in som skulle operera mig. Han gav mig massa med information som jag knappt minns. Sen sövde de mig. Det enda jag minns var att hon som sövde mig sa att det kan börja sticka i ansiktet, men att det är helt normalt. Operationen tog inte mer än 20 minuter, sen försökte de väcka mig på väg tillbaka till avdelningen. Här minns jag också något scenario av att jag ska ha lyft upp huvudet och sagt något samtidigt som jag grät. Detta måste ha hänt för när jag sedan kvicknade till så var jag blöt om kinden. Frågan är bara -vad sa jag??? Det är det här som är så läskigt med starka preparat. Man har ingen aning om någonting.

När jag kom in på avdelningen och vaknat till så bad jag om att få smärtlindring för att jag hade så ont. De gav mig ca 3 ml morfin intravenöst. Det var samma sak här, det kändes precis som om någon satte sig på mitt bröst och jag blev tungandad. Långt bort hörde jag hur narkossköterskan rapporterade över hur det hade gått under operationen. Tydligen så hade jag haft en sänkt andningsförmåga, vilket inte förvånar mig ett dugg. Tänk er själva att jag hur någon normaltung människa sitter på ert bröst. Klart man får svårigheter att andas! Hur som helst hade allting gått bra. Läkaren kom och pratade med mig någon timme senare. Jag bad om att få mer morfin, men det var något jag skulle få ångra. Fy fan vad illamående jag blev. Personalen ville att jag skulle ställa mig och börja gå. De vill ju bli av med patienterna så fort som möjligt, men i mitt fall så gick det inte att ställa sig upp. Så fort jag reste mig upp i sängen så började jag att spy. Såhär höll det på i säkert 3 timmar. Jag började känna mer och mer att jag nu ville åka hem. Var så sjukt trött och ville bara sova bort "ruset" från morfinet, men det kom alltid någon och väckte mig. Tillslut så bestämde jag mig för att samla alla krafter jag hade och ta mig till toaletten för att se att blåsfuktionen var igång. Det är vanligt att blåsfunktionen hämmas lite av att man får så starka preparat. Som tur var så funkade det. Jag struntade i denna stund att jag fortfarande var jätteillamående. Sa till personalen att jag åker hem nu. De frågade om jag verkligen kände mig pigg nog att göra det. Jag svarade ja. Ringde till Patrik och började sedan byta om.

Fick ta lite pauser här och där eftersom jag fortfarande spydde en hel del. På vägen hem satt jag med halva rutan nere för att andas in så frisk luft som möjligt. När vi kom innanför dörren däckade jag i sängen och Patrik gick för att hämta Madeleine som varit hemma hos pappa och Mette. När de kom tillbaka så hade jag sovit bort det mesta av "ruset" från morfinet, men började istället få väldigt ont. Tryckte i mig lite alvedon och sen var det dags för middag. Första måltiden på hela dygnet. Tror ni jag var hungrig, eller vad? Gott var det iallafall. Gick och lade mig vid 22.30 och vaknade upp med att jag hade väldigt ont. Tog alvedon och nu ligger jag i sängen med Madeleine och vilar. Är fortfarande trött och orkar inte göra något, men jag tror verkligen att det kommer att kännas jättebra så fort svullnaden har lagt sig.

Återkommer när jag mår bättre, men nu vet ni att jag lever och att allt har gått bra!

Nedräkning till op

Jaha, hörrni. Då var det inte så många timmar kvar innan operationen äger rum. Börjar bli lite smått nervös nu. Ringde till avdelningen för en stund sedan och fick veta när jag skulle vara där. Tidigt som bara den blev det. Tror jag är först ut på min avdelning. Sitter just nu och sammaställer lite frågor som jag ska ställa till överläkaren och narkosläkaren. Sist jag opererades var när jag var 14 år. Då minns jag att mamma var med mig ända in till operationssalen och tills jag blev sövd. Den här gången är det bara jag, får tydligen inte ens ta med mig någon in på själva avdelningen. Gud vad ensamt det kommer bli. Vet inte ens när jag får komma hem.

Har precis ätit middag och sitter just nu och äter godis. Kommer bli ytterligare en middag till runt 23. Får ju inte äta något när det bara är 6 timmar kvar tills operationen så det gäller att ha en hyfsat välfylld mage imorgonbitti. Önska mig lycka till nu gott folk. Får se när jag skriver igen! <3

8 månader

Idag blir vårt lilla busfrö 8 månader. Det är väl omkring 8-9 månader som barn börjar inse att de inte sitter ihop med deras föräldrar? Att de är en egen individ.

De flesta barn har börjat visa tecken på separationsångest i den här åldern. Typiskt är blyghet eller rädsla för främlingar, särskilt om bebisen är trött eller irriterad och att den blir ledsen om du inte är inom synhåll. Visst är det jobbigt att se sitt barn gå igenom det här, men det är en viktig fas i utvecklingen. Genom att lämna din bebis och komma tillbaks, visar du att du alltid kommer tillbaks och lär på så sätt ditt barn att lita på och forma relationer till andra människor.

Pussa och krama bebisen när du ska gå din väg och säg att du kommer tillbaks. Om din bebis är rädd eller blir helt hysterisk, kan du ta lite extra tid för att lugna och trösta. Det kan vara jättesvårt att inte bli ledsen och upprörd själv, men om du också bryter ihop gör det bara situationen jobbigare för ditt barn. Det kan hjälpa om det finns någon välbekant människa där (och inte ny barnvakt) som kan hjälpa till att trösta och lugna. Om bebisen blir orolig nattetid inför att sova själv, kan du ge extra tid till att läsa, gosa och sjunga tillsammans innan nattningen.

En del bebisar har lättare med separation än andra -- det har med temperament att göra. Varje barn är unikt och har sina egna behov som du får göra ditt bästa att möta. Följ ditt eget omdöme om du vet att just ditt barn behöver lite mer tid så att du kan lugna och trösta. Du känner ditt barn bättre än någon annan, så lita på dina instinkter.

(från babycenter.com)

Madeleine har ju varit inne i sådana perioder tidigare. Vid 4 månders ålder hade hon svårt att låta andra hålla i henne, speciellt när jag och Patrik var närvarande. Detta försvann efter någon månad eller två. Får se om det kommer tillbaka igen. Just nu är hon inne i period då hon bara vill stå hela tiden. Hon försöker hasa sig upp mot varenda möbel vi har, men det går väl sådär. Kanske inte så lätt när det flesta möbler vi har är över en halvmeter höga. Leksaken jag köpte tycks vara ganska rolig att försöka greppa tag om och på det sättet ställa sig upp. Bra investering med andra ord :) Att dra i lådor är också kul, speciellt när man får tag i något som man kan leka med. Smått och gott kan man säga att vi börjat barnsäkra lägenheten. Bort med sladdar och andra farliga saker.

Måndag

Då var det måndag igen. Sov till klockan 9 idag. Lilltjejen tyckte att det var morgon kring 5-tiden så jag gav henne lite välling och sen somnade vi om. Det som är det positiva med att hon vaknar så tidigt (händer ytterst sällan) är att vi får sova 1-1,5 timme extra när hon somnat om igen. Jag brukar inte tillåta oss att kliva upp så tidigt så hon får snällt ta och somna om, hehe. Fungerar alltid!

Har mycket mer att skriva, men kommer för tillfället inte ihåg vad det var...Måste göra mig färdig för om en halvtimme ska jag och Madeleine besöka Linda och Leon i deras nya hus! Får helt enkelt återkomma senare :)

Mina absoluta favoriter

Mitt hjärta

Nyss hemkomna från centrum. Röstandet är klart och vi hann ta en sväng förbi ica också. Just nu sitter jag och Madeleine och leker med kameran. Precis som jag anade så är jag supernöjd med den!

Rösta

Idag ville Madeleine att vi skulle kliva upp kl 7. Gav henne lite välling i sängen sen låg vi kvar till klockan blev 8. Åt lite frukost och sen var det dags för henne att somna om. Om ett tag ska vi bege oss till vallokalen för att rösta. Kan säga att det var nyttigt för mig att titta på debatterna som har visats under denna vecka. Nu är jag helt säker på vilka jag ska rösta på!

Kan ju berätta att Madeleine har fyra tänder som är på g! Denna gång är det övre raden, varav den ena redan spruckit ut. De andra ligger precis under tandköttet, men man ser dem. Inte konstigt att hon slemmar som en tok. Blev lite förvånad över att det var så många tänder på en gång. Skönt att hon mått så bra trots allt, har inte märkt av att hon skulle ha feber eller vara kinkig.

Nu ska jag fixa lite med kameran så jag kan börja fotandet!

Ny kamera

Idag var Patrik , jag och lillfisan en sväng förbi netonnet. Tydligen så gick vår kaffekokare sönder imorse vilket gjorde Patrik flyförbannad. Han sa att han var trött på skitprodukterna som vi haft tidigare. Nu skulle det vara en märkesvariant som faktiskt håller. Den senaste köpte vi på jula och det var knappt ett år sedan. Jag hittade faktiskt en kamera till mig själv! Har ju längtat så efter en systemkamera, men insåg att det skulle bli lite för dyrt så jag valde en kompaktkamera istället.

Hittade mitt favoritmärke "Casio". Den har 14.1 megapixlar, 4x optisk zoom, 27 mm vidvinkel, 2,7 tums LCD-skärm och den filmar i HD. Just nu är den på laddning, men imorgon börjar fotandet! Har en känsla av att jag kommer vara supernöjd! Har som sagt haft casio tidigare och tyckt att den varit kanonbra.

Såhär ser den ut :)

Fredagskväll

Sitter här i soffan och väntar på att Patrik ska komma hem. Han kommer nog vilken minut som helst. Blir lite mys ikväll och imorgon ska jag jobba (sjuksköterskejobb). De har hört av sig två gånger och frågat om jag kan jobba på söndag också. Hatar att behöva säga nej, men Patrik åker till gbg så jag har ju ansvaret över Madeleine. De förstår säkert..

Madeleine med hennes nya leksak :)

Kan inte sluta undra över...

Om jag verkligen har förändrats så mycket efter att Madeleine kommit? Är jag mitt gamla jag eller har jag formats till någon annan? Den nya mammarollen har gjort att jag har annat att prioritera och vardagen ser inte densamma ut, men är jag så mycket annorlunda i sig?

Man får höra av många att förhållandet till sin partner är något som verkligen sätts på prov när man skaffar barn. I min och Patriks situation så tycker jag inte att förhållandet har satts på prov på det sättet. Visst är det en STOR omställning att får barn, det tänker jag inte ljuga om. Men vårt förhållande har inte tagit stryk av detta. Jag tror att mycket har att göra med att vi känt varandra såpass länge. Vi vet hur vi fungerar, vi har tillit till varandra och vi unnar varandra saker. Det är ett jämställt förhållande och i mina ögon är det ett sunt förhållande. Vi jobbar som ett team och det är det som är det viktiga anser jag.

Mitt förhållande till mina vänner tycker jag däremot har förändrats drastiskt. Något som jag faktiskt inte hade räknat med om jag ska vara ärlig. Det är därför jag ställer de frågor ovan. Har jag förändrats så mycket att mina vänner nu har tagit avstånd? Jag förstår faktiskt inte vad det är. Kanske att vi befinner oss i helt olika skeden i livet, men någonstans så borde man ju kunna mötas halvvägs? Jag har fått ett barn, men det gör inte mig till en annan person. Mitt liv ser annorlunda ut, men jag är fortfarande jag. Det är tråkigt att vänner som jag ansåg stod mig nära inte längre finns där på samma sätt. Det kanske finns intresse för mig, men mitt barn då? Det är tråkigt att vissa inte har något som helst intresse av att lära känna Madeleine. Speciellt när man stått varandra nära innan..

Däremot har jag mött personer som kanske inte stod mig så nära innan, men som kommit att bli nära vänner idag. Det är jag väldigt glad över. Det kanske är såhär livet formar sig och ska se ut när man är vuxen, vad det jag?

Lite bvc, lite fika, lite shopping

Idag har vi varit på bvc för mätning, vägning och lite rådfrågning kring maten. Hon är 73 cm lång och väger 10, 6. Bvc-sköterskan sa att det såg jättebra ut. Hon ligger 1,5 kurva över längdkurvan och nästan 2 kurvor över viktkurvan. Det är en stor tjej man har och det känns i ryggen kan jag säga. Har insett att jag måste skärpa mig när det kommer till lyftandet. Jag slarvar, vilket leder till att ryggen får ta mycket stryk. Man minns ju från tidigare att man ska lyfta från låren, eller lägga vikten där iallafall så nu måste jag bli bättre på det om jag vill ha någon rygg kvar.

Var förbi centrum efter det för att fika med Lotta. Gick förbi Lekit och hittade en jättefin leksak till Madeleine. Ganska praktisk var den också då hon kommer kunna greppa tag om den och ställa sig upp så småningom. Ska visa bild imorgon lovar jag. har blivit dålig på att lägga ut bilder, har ni märkt det? Skyller på en värdelös kamera. Så fort lönen kommer in ska jag köpa en ny!

Ikväll är jag och Madeleine ensamma hemma. Patrik är på affärsresa över dagen och kommer hem igen imorgon. Ska krypa ner i soffan och titta på idol, följt av "utfrågningen". Tycker det är väldigt intressant att höra vad partierna/blocken har att säga. Tycker dock att tv4 eller rättare sagt programledarna skötte sig dåligt. Märkte ni vilken skillnad det var på frågorna till alliansen vs frågorna till de rödgröna? Usch, blev faktiskt lite förbannad. Störde mig mest på deras punkt där de säger att det bara är miljonärerna som kommer drabbas av högre skatter, ja alltså de som tjänar över 40000 kr/månad. Hallå?? 40 000kr i månaden gör väl ingen till en miljonär?? Har man alltså pluggat och kämpat med en utbildning för att få en bra lön, ja då måste du dela med dig till resten av befolkningen och hamna på samma lön som någon som inte har lika bra utbildning som en själv. Personligen tycker inte jag att det känns helt rätt, men det är min åsikt. Det är en sak att vara miljonär, men det är en annan sak att ha ett välbetalt jobb. Men det ska ju inte drabba "vanliga svensson" vad nu det är? De kunde de inte riktigt formulera enligt mig. Tycker att alliansen svarade bäst och mest konkret på frågorna som ställdes. Ska bli spännande att se fortsättningen ikväll!

Bloggtävling

"Jag är med och tävlar om TRE stycken valfria vinter åkpåsar från The Buppa Brand på Muppsan´s blogg"

Jag skulle väldigt gärna vilja ha den med färgglada blommor på. Håll tummarna för mig :)

Berörd

Var precis inne på min kusin Millans blogg som jag dagligen är. Här har vi en tjej som skriver direkt från sitt hjärta och det som hon känner. Allt är rakt på sak och det gillar jag! Hon hade lagt upp ett jättefint klipp som jag kände att jag bara måste dela med mig till mina läsare!

Jag kan säga att jag störtbölade vid 1 min 50 sek.

Onsdag

Här har det regnat hela morgonen så det blev aldrig någon morgonpromenad. Har tränat till träningsvideon som Angelica tipsade mig om på youtube. Madeleine satt bara och skrattade åt mig och mina övningar. När jag sedan skulle avsluta med "plankan" hasade hon sig mot mig och tog tag i mina lår i ett försök att ställa sig upp! Haha, det gjorde ju inte träningen enklare direkt ;)

Efter lunch ska vi till öppna förskolan med Tina och Meya. Ska försöka hinna med att gå till ica och träffa Helena. Måste ju se hur magen ser ut nu! Det var ju ett tag sedan vi sågs sist. Hon är ju snart halvvägs ju, helt sjukt vad tiden går snabbt!

Tittar förresten på video music awards och tyckte mig se att Robyn var nominerad. Coolt! Men nu ska jag fortsätta äta min lunch här.

Tisdag

Nyss hemkommen från morgonpromenaden. Har fått i mig lite frukost och Madeleine leker för full på golvet. Hon har hittat sin pappas cd-fodral som hon har väldigt roligt med. Nu har hon lärt sig att göra lite hyss. Det är tydligen kul att dra ut cd-skivorna från fodralet. Lilla busungen.

Fick ju hem ett papper från Danderyd där man skulle fylla i en hälsodeklaration. Ni vet, om man han några sjukdomar sen tidigare, vilka mediciner man äter, om man gjort några operationer tidigare, hur lång man är och vad man väger. Denna lapp fyllde jag i för två veckor sedan. När jag kom till punkten ange vikt så kom jag på en idé. Eftersom jag nu är uppe i en period då jag motionerar mycket och försöker att inte äta alltför mycket sötsaker (bli av med extrakilona från sommaren heter det ;) så skrev jag in att jag vägde två kg mindre än vad jag egentligen gör. Det skulle bli lite av en utmaning då för mig att ha en tidsbegränsning att gå ner två kg på dessa tre veckor. Och gissa nu, jag har faktiskt gått ner två kg på två veckor. Har alltså en vecka tillgodo att gå ner lite till :) Mycket smart idé tycker jag allt!

Ska strax ut på en till promenad, men denna gång får jag sällskap av Emma.

Stress söndag

Är så galet trött. Gick upp halv 8 imorse, eller rättare sagt blev tvingad upp av min underbara dotter. Gick på en morgonpromenad och åkte sedan till mammas grav. När vi kom hem igen var det dags för lunch så vi tog en sväng ner till centrum. Hann med lite slapp framför tv:n medan Madeleine sov middag. När klockan var 16.00 var jag och Madeleine välkomna hem igen. Vi har alltså hängt hemma hos pappa och Mette hela dagen. Målningen var alltså helt klar och det blev verkligen jättebra! Skönt att ha en mindre sak att tänka på, nu är det bara allt annat kvar hehe.

Har städat som en tok sen jag kom hem. Tvättat två tvättar, men ändå så är tvätthögen långt ifrån klar. Blir nog tre tvättar imorgon också. Vad skulle man göra utan en egen tvättmaskin? Nu lät det väldigt mycket som ett i-landsproblem, men jag tror inte att denna familj hade klarat av att gå ner till den allmänna tvättstugan där man måste sätta upp sig på en tid för att tvätta. Vi förbrukar så sjukt mycket kläder och visst har vi en liten parvel här hemma som står för en hel del smutstvätt, men hennes mamma och pappa kommer inte långt efter..

Dags att titta till dottern min och sen ta en kopp te. Äntligen en lugn stund.

Scones

Sitter och lallar lite framför datorn. Patrik ser på någon film som heter "A-team" med Anders. Jag tyckte väl inte att den verkade vara sådär jättebra så jag fastnade framför datorn istället. Blev sjukt sugen på scones såhär på kvällskvisten. Har satt in en sats i ugnen nu så om några minuter är de klara. Gott!

Imorgon är det som sagt målning som gäller, fast inte för min del. Jag är ansvarig över Madeleine så vi tänkte väl ta en sväng till syster och umgås lite, sen får vi se. Har förresten kommit fram till att Madeleine skulle behöva klippa håret. Luggen som är typ halva hennes hår går ju rakt in i ögonen på stackarn. Vet inte rikigt hur jag ska göra för att det ska bli snyggt, men det märker jag väl.

Mm, nu börjar det lukta gott härhemma. Dags att ta ut dem nu. Ha en bra kväll!

Finbesök

Idag har vi haft besök av min vän Therese som numera bor i Norge. Var jättekul att få träffa henne och höra om hennes liv i Norge. Intressant i vanlig ordning! ;) Efter det kom min syster förbi och vi tog en långpromenad. Mina ben var verkligen helt slut efter det. Hade varit ute och gått två långa promenader strax innan det. Sen tittade Mette förbi och sa hej eftersom hon ändå skulle plocka upp Mimmi.

Nu sitter vi här och väntar på att Patrik ska komma hem från Färgtema. Han är där för att fixa lite spackel och färg inför morgondagen. Vi ska nämligen måla om sovrummet och hallen. Det ska bli vitt i båda rummen tänkte vi. Just nu har vi en riktigt ful färg i sovrummet, tror den hette capuccino enligt den förra ägaren (som valde färgen). Kommer ihåg att jag kommenterade att vi bara var tvungna att måla om när vi flyttade in, men blev det av eller? Nej. Men nu så!

Madeleine och Therese

Look a like

Jag -ca 1 år gammal

Madeleine ca 7 månader

Visst är vi lika? :) Jag har lite ljusare hår på kortet, men är samtidigt några månader äldre än vad Madeleine är på sitt kort.

Hysteri

Vilken hysterisk natt. Lillan vaknade vid ett och gallskrek! Försökte att bara ge henne nappen, men det gick inte hem. Bad Patrik fixa ihop välling, även om hon egentligen aldrig tar det mitt i natten. Efter hon fått i sig det fortsatte skrikandet och jag fattade verkligen inte vad som var fel! Gick upp och kollade blöjan, men det var inga konstigheter. I dessa lägen önskar man att ens bebis kunde prata och berätta vad som är fel. Det är så frustrerande att inte veta vad man ska göra. Gav henne två alvedon i tron om att det handlade om hennes tänder. Efter det somnade hon sött bredvid mig. Sov fram tills halv 8.

Nu är det frukost som gäller, sen kommer Linda och lilla Leon hit! Ska bli kul att se hur stor Leon har blivit eftersom det var så länge sedan vi sågs.

Systemkamera

Idag är jag på jakt efter en systemkamera, eller snarare någon professionell som kan hjälpa mig med vilken sort jag ska välja. Skulle vilja köpa en Canon eos 500d, men jag tror nog att det kommer bli en Nikon d3000 som passar plånboken lite mer och som är bra för en nybörjare.

Igår var jag och Madeleine på öppna förskolan med Tina och Meya. Det var trevligt. Småtjejerna verkade tycka sångstunden var riktigt rolig. Det var ganska blandade åldrar på barnen. Madeleine och Meya var nog yngst, men vi ska tillbaka dit nästa onsdag igen. Då är det bebisar från 0-1 år, vilket kan vara ganska roligt i och med att det inte skiljer så mycket mellan barnen åldersmässigt.

Nu blir det frukost och sen ut på en promenad.

Dagisplats!

Har fått städmani av någon anledning. Lilltjejen leker i sin lekhörna medan jag torkar av lister, gör rent ugnen och fläkten. Mycket skumma ställen att städa på när det är jag som städar, men det behövdes kan jag säga! Ska snart ringa Maria och höra om hon vill ses. Har förresten fått ett erbjudande på dagisplats för Madeleine inför nästa år. Det blev verkligen hur bra som helst tidsmässigt! Fick precis den månaden vi hade ansökt om. Kommer bli kanon!

En viss liten tjej har tydligen kommit fram till att man kan dela på lekmattan. Henne går det inte att lura. Vi får snart barnsäkra lägenheten. Hon är och drar i varenda låda vi har och inte nog med det så börjar hon även lyfta ut saker från lådorna. Shit, har jag fått mig en busunge? :)

Söndagskväll

Det händer verkligen mycket nu under månad 7. Idag har Madeleine lyckats sätta sig upp på egen hand. Jag lade ner henne raklång i vagnen och bara några sekunder senare tog hon tag om kanterna på vagnen och drog sig själv upp! Detta upprepade hon flera gånger. Duktig tjej!

För övrigt så verkar det bli en sen kväll för Madeleine. Hon har fått välling, men sitter fortfarande och leker på golvet. Visar inget som helst tecken på att hon vill sova än. Jaja, så länge hon är glad så går det ju bra. Nu nåste jag sluta här. Hon har tagit sig ut på parketten igen, den lilla busungen!

Stökig natt

Här hemma har vi en superglad bebis. Passar utmärkt idag eftersom pappa och Mette ska sitta barnvakt senare. Natten var lite si och så. Vaknade mitt i natten av att någon skrek på hjälp utanför vårt sovrumsfönster. Hon var helt hysterisk och vädjade om att någon skulle ringa polisen. Jag försökte få liv i Patrik och säga att vi måste ringa polisen. När jag insåg att han inte skulle vakna i första taget så tog jag mig till fönstret för att se vem kvinnan var. Det var en av grannarna som bor lite längre ner i trappuppgången. Såg att hon sprang vidare till nästa port och där fick hon tag i någon mobil. Efter ca 20 minuter hade vi 3 polisbilar här. Har ingen aning om vad som hade hänt, men polisen åkte inte förrän 1,5 timme senare. Madeleine vaknade givetvis till av detta, men jag gav henne lite välling så somnade hon om. Jag hade däremot svårare att sova.

Ska packa ihop lite av Madeleines saker och sen bär det av hem till pappa.

Bild tagen igår. Min lilla tant :)

Full fart

Jag placerade Madeleine på lekmattan och lekte med henne en stund. Satte mig sedan ner i soffan för att dricka lite te. Till min förvåning fann jag henne sedan här:

Nu går det verkligen undan här. Full fokus hela tiden. Ni ser lite av lekmattan i högra hörnet, längst ner. Hon har alltså tagit sig under bordet och gjort en helomvändning och är nu på väg tillbaka igen :)

Nytt i garderoben

Kläder från Åhléns som mormor köpte.

En varm och jättefin overall från Lindex som mormor köpte.

En jacka och en pyjamas köpt av mig.

Ett par jättesöta byxor från h&m köpta av mormor.

Tack så jättemycket mormor och morfar, för de fina kläderna som både jag och Madeleine fick!

Fredag!

Ett snabbt inlägg såhär på morgonkvisten! Maddis och jag ska alldeles strax gå till systern min. Jag har en tid hos frisören och eftersom det alltid tar 2-3 timmar att fixa mitt hår så tyckte jag att det kunde vara bra om lilltejejen slapp hänga med mig. Frida får alltså sitta barnvakt så länge.

Efter det blir det en sväng till centrum för att handla lite inför helgen. Är så himla glad att det är fredag och att Patrik har kommit hem från Madrid! Blir lite fotbollstittande ikväll och kanske bjussar mig själv på en cider. Vi får se :)

Återkommer med ett bildregn från Maddis nya saker/kläder.

Strax över 7 månader

Det är väldigt kul hur mycket det kan skilja sig utvecklingsmässigt från en vecka till en annan. Bara på några dagar så har Madeleine lärt sig att förflytta sig! Hon använder sig av hasmetoden just nu, men det är inget man ska underskatta! På bara några få minuter har hon tagit sig från ena delen av vardagsrummet till andra. Helt sjukt vad förvånad man blir! Hon har även lärt sig att stå på knäna, men det slutar oftast med att hon faller på magen.

Steg 1

Steg 2- Nu börjar förflyttningen

Steg 3- Så var man framme vid kanten av mattan

Imorgon ska jag försöka hinna med att lägga upp lite bilder på de saker Madeleine fått från vår minisemester.

Avreagera

Jag begär inte att ni ska förstå er på mitt barn. Däremot ska ni förstå att jag har ett barn.


En dag kanske ni också förstår, att ens barn alltid kommer i första hand!